Sparkonton med ränta – vad är skillnaden mellan rörlig och bunden ränta?

När man vill få lite avkastning på sina sparpengar utan att ta risker, brukar sparkonton med ränta vara ett bra alternativ. Men här stöter många på frågor: Ska man välja ett konto där pengarna är fria att ta ut när som helst, eller ska man binda dem för att få bättre ränta? Hur fungerar det egentligen med olika bindningstider? Och vad är det där med rörlig eller fast ränta?

‍

‍Vad är ett sparkonto med ränta?

Ett sparkonto med ränta är ganska enkelt i grunden. Du sätter in pengar på ett konto hos en bank eller ett sparinstitut, och i utbyte får du ränta på ditt saldo. Räntan är som en "hyra" banken betalar för att du “lånar” dem dina pengar.

De allra flesta sparkonton omfattas av statlig insättningsgaranti, vilket innebär att dina pengar är skyddade upp till 1 050 000 kronor per person och bank. Så även om något skulle hända med banken är pengarna säkra upp till det beloppet.

Men sen finns det olika typer av sparkonton med olika förutsättningar och det är här du måste besluta dig om vad som blir bäst för dig och din situation.

‍

Rörlig ränta – när du vill ha flexibilitet

Ett sparkonto med rörlig ränta innebär att räntan kan ändras under tiden du har dina pengar där. Den kan gå upp, men den kan också gå ner, beroende på hur marknadsräntorna utvecklas och vad banken beslutar.

Fördelar med rörlig ränta:

• Du kan ta ut pengarna när du vill, utan bindningstid.
• Passar bra för sparande där du vill ha tillgång till pengarna när som helst – som en buffert till oförutsedda utgifter.

Nackdelar:

• Räntan är oftast lägre än om du binder pengarna.
• Räntan kan sänkas när som helst, vilket gör att avkastningen kan bli mindre än du hoppats.

Exempel:

Just nu (våren 2025) ligger många sparkonton med rörlig ränta på mellan 2,5 % och 3,5 %. Sätter du in 100 000 kronor på ett sådant konto till 3 % ränta, får du 3 000 kronor i ränta per år innan skatt. Men det är viktigt att veta att banken kan justera räntan upp eller ner beroende på marknadsläget.

‍

Bunden ränta – när du kan låta pengarna jobba ifred

Med ett sparkonto med bunden ränta binder du dina pengar under en bestämd period – det kan vara allt från 3 månader till flera år. Under den tiden är räntan fast och förändras inte, oavsett hur marknadsräntorna ser ut.

Fördelar med bunden ränta:

• Du vet exakt vad du får i ränta under bindningstiden.
• Räntan är ofta högre än på konton utan bindningstid.

Nackdelar:

• Pengarna är låsta under hela bindningstiden. Behöver du dem tidigare kan det vara svårt eller kosta dig i form av avgifter eller förlorad ränta.
• Om marknadsräntorna stiger, sitter du fast med den ränta du valde när du band pengarna.

Exempel:

Om du binder 100 000 kronor i 12 månader på en ränta på 4,0 %, tjänar du 4 000 kronor före skatt under året. Om du däremot väljer att binda pengarna i 3 månader kanske räntan ligger på 3,2 %, vilket ger en lägre avkastning, men å andra sidan kan du ta ut pengarna snabbare.

‍

Så funkar olika bindningstider

Bindningstiden är helt enkelt den period du lovar att låta pengarna ligga kvar på kontot. Här är några vanliga alternativ och exempel på hur räntorna ser ut just nu (våren 2025):

• 3 månader: Räntor på omkring 3,1–3,3 %.
• 6 månader: Räntor på cirka 3,4–3,6 %.
• 12 månader: Räntor runt 4,0–4,5 %.
• 24 månader och längre: I vissa fall upp till 5 % eller mer, beroende på aktör.

Ju längre du kan tänka dig att låsa pengarna, desto högre ränta kan du få. Med det gäller det att göra en avvägning – behöver du pengarna plötsligt kan det bli bökigt att få ut dem.

Vad händer om du bryter en bindningstid i förtid?

Det varierar mellan olika banker och sparinstitut, men ofta är reglerna ganska strikta:

• I vissa fall går det inte att ta ut pengarna förrän bindningstiden är slut.
• Andra gånger kan du ta ut pengarna, men du får kanske ingen ränta alls för den tid pengarna har varit insatta.
• Det kan också förekomma avgifter eller andra villkor som gör ett förtida uttag mindre attraktivt.

Därför är det viktigt att du känner dig trygg med bindningstiden innan du bestämmer dig.

‍

Hur ska man tänka när man väljer?

Det beror på vad du vill få ut av ditt sparande. Här är några frågor att ställa dig själv:

1. Behöver jag tillgång till pengarna?
   
   
   
   • Om ja → välj ett konto utan bindningstid och rörlig ränta.
   • Om nej → överväg att binda pengarna för att få högre ränta.

‍

2. Hur länge kan jag undvara pengarna?
   
   
   
   • Ju längre du kan tänka dig att låsa dem, desto bättre ränta kan du få.

‍

3. Hur ser ränteläget ut just nu?
   
   
   
   • Om räntorna är höga och du tror att de kan sjunka i framtiden kan det vara smart att binda en del av sparandet till en fast ränta.
   • Om räntorna ser ut att stiga, kanske det är bättre att hålla pengarna på ett konto med rörlig ränta ett tag till.

‍

Sammanfattning – vad är viktigast att komma ihåg?

• Rörlig ränta passar dig som vill ha friheten att ta ut pengarna när som helst. Det ger oftast lägre ränta, men hög flexibilitet.
• Bunden ränta ger ofta bättre avkastning, men du måste vara beredd att låsa pengarna under en viss period.
• Undersök alltid villkoren för bindningstid och uttag innan du sätter in pengarna.
• Tänk på insättningsgarantin – säkerställ att ditt sparande omfattas av den.

‍

Lycka till med sparandet och kom ihåg att använda Zlantar för att få en helhetsbild över din ekonomi så blir det hela lite enklare. 

‍